Den ortodoxa kyrkan

Frikyrkosamfunden i Sverige

En frikyrka är i ordets ursprungliga betydelse ett kristet trossamfund där medlemskapet bygger på frivillighet. Termen används ofta som motsats till statskyrka.

Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse. Den har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade ”läseriet” under tidigt 1800-tal. Influenser hämtades också från anglosaxiska väckelserörelser, såsom metodismen och väckelseevangelister som Moody.

Organiserade rörelser började framträda
 i mitten av 1800-talet (den så kallade nyevangeliska väckelsen): Delar av denna rörelse, däribland Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen (EFS), behöll sina organisatoriska band till Svenska kyrkan och räknas därför inte som frikyrkor. Andra, såsom Svenska Missionskyrkan, klippte banden och bildade egna trossamfund, frikyrkor.

Följande samfund är medlemmar i Sveriges Frikyrkosamråd:

  • Adventistsamfundet
  • Evangeliska Frikyrkan
  • Frälsningsarmén
  • Metodistkyrkan
  • Pingst – Fria församlingar i samverkan
  • Svenska Alliansmissionen
  • Svenska Baptistsamfundet
  • Svenska Missionskyrkan
  • Vineyard Norden

Vid begravning i frikyrkosamfund så är det respektive handbok för begravning som man följer.